Hampafrön dyker upp i allt fler frukostskålar, smoothies och sallader – men vad är det egentligen man äter? Trots sin koppling till cannabis är hampafrön en fullständigt legal och näringspacked livsmedel som odlas för sina frön, fibrer och oljor. Här är vad du behöver veta.
Hampaplantans historia och ursprung
Hampan (Cannabis sativa) är en av världens äldsta kulturväxter. Den har odlats i tusentals år – från Kina till Europa – för sina starka fibrer som användes till rep, tyg och papper. Det är samma växtart som cannabis, men industrihampa innehåller extremt låga halter av THC (tetrahydrokannabinol), det psykoaktiva ämnet i marijuana. Enligt EU-lagstiftning får industrihampa innehålla högst 0,3 procent THC, vilket gör det omöjligt att bli påverkad av att äta hampafrön.
Hampafröna är alltså varken narkotikaklassade eller beroendeframkallande. De har odlats som livsmedel i Asien i mer än 3 000 år och har de senaste decennierna fått ett rejält uppsving i Västeuropa och Nordamerika.
Vad hampafrön faktiskt innehåller
Det som gör hampafrön intressanta är framför allt deras näringsprofil. Fröna är rika på protein av hög kvalitet – ungefär 25 procent av kalorierna i hampafrön kommer från protein, och det rör sig dessutom om ett komplett protein som innehåller alla nio essentiella aminosyror. Det är ovanligt bland vegetabiliska proteinkällor.
Fettinnehållet domineras av fleromättade fettsyror, framför allt omega-6 och omega-3. Förhållandet mellan dessa ligger på ungefär 3:1, vilket anses gynnsamt ur ett hälsoperspektiv. Hampafrön innehåller även gamma-linolensyra (GLA), en omega-6-fettsyra som är svår att hitta i vanlig kost.
Utöver protein och fett bidrar hampafrön med:
- Magnesium
- Fosfor
- Järn
- Zink
- B-vitaminer, särskilt B1 och B3
- Vitamin E
Tre matskedar hampafrön (cirka 30 gram) ger omkring 170 kalorier, 10 gram protein och 14 gram fett.
Skalade kontra oskalade frön
I butiken hittar du hampafrön i två former: skalade (också kallade hampakärnor eller hemp hearts) och oskalade. De skalade varianterna är mjukare i konsistensen, mildare i smaken och enklare att smälta. Oskalade frön har ett hårdare skal som innehåller mer fiber men kan vara svårare för magen att bryta ner.
Skalade hampafrön är den vanligaste formen i livsmedelsbutiker och de som de flesta recept syftar på när de nämner hampafrön.
Så använder du hampafrön i köket
Hampafrön har en mild, lätt nötig smak som gör dem mångsidiga. De passar i:
- Frukostskålar och gröt – strö över för extra protein och crunch
- Smoothies – mixas utan att påverka smaken nämnvärt
- Sallader – som alternativ till solrosfrön eller pinjenötter
- Bröd och bakverk – blandas i degen för näring och textur
- Hampmjölk – blendas med vatten och silas till ett veganskt mjölkalternativ
Hampafrön ska inte hettas upp för länge eftersom de känsliga fettsyrorna kan oxidera vid höga temperaturer. Tillsätt dem hellre efter tillagning eller välj dem råa.
Hållbarhet och förvaring
På grund av det höga fettinnehållet härsknar hampafrön relativt snabbt om de förvaras fel. Öppnad förpackning bör förvaras i kylskåp och används inom tre till fyra månader. En oöppnad förpackning kan hålla i ett år eller längre om den förvaras svalt och mörkt.
Något att tänka på
För de flesta är hampafrön ett säkert och nyttigt livsmedel. Allergier mot hampa förekommer men är ovanliga. Det finns en teoretisk risk att mycket stora mängder hampafrön kan ge ett svagt utslag vid drogtester som letar efter THC-metaboliter, men det är extremt osannolikt vid normala mängder. Gravida och ammande rekommenderas ändå att rådfråga sin läkare, som med de flesta kosttillskott.
Från fält till frukostskål är hampafrön alltså ett livsmedel med lång historia och tydliga näringsvärden – utan något mystik om man väl förstår vad de är.
Läs vidare
Vill du använda det i köket? Prova bananpannkakor med hampafrön eller bakad havregrynsgröt med hampafrön och äpple — fler finns i receptbanken.
Hela guiden finns på vår sida om hampafrön.